Hur många grundämnen finns i periodiska systemet? Alla 118 (2026)

Det finns 118 kända grundämnen i periodiska systemet 2026. Listan börjar med väte, atomnummer 1, och slutar med oganesson, atomnummer 118. American Chemical Society anger samma antal och förklarar hur systemet är ordnat: grundämnena står i stigande atomnummerordning.

Om du bara vill slå upp något finns hela tabellen direkt nedan. Den visar varje grundämnes namn, kemiska tecken med exakt rätt versaler och gemener, samt atomnummer. Atomvikter blandas inte in i samma översikt. Efter tabellen får du ett praktiskt sätt att avgöra vilka fakta din kurs faktiskt kräver och göra flashcards för just dem.

Faktagranskat: 6 september 2026.

En liten kammarensemble repeterar framför en hel orkester och illustrerar ett kursanpassat urval av alla 118 grundämnen

Alla 118 grundämnen: atomnummer, kemiska tecken och namn

Kopplingarna mellan nummer, tecken och namn nedan har kontrollerats mot NIST:s periodiska system och IUPAC:s referenstabell. Den engelska källartikeln använder NIST:s amerikanska stavningar: aluminum och cesium. IUPAC skriver aluminium och caesium. Här använder vi svenska grundämnesnamn. Stavningsvalet ändrar varken Al, Cs, 13 eller 55, så följ den stavning din kurs förväntar sig.

Atomnummer Kemiskt tecken Grundämne
1 H Väte
2 He Helium
3 Li Litium
4 Be Beryllium
5 B Bor
6 C Kol
7 N Kväve
8 O Syre
9 F Fluor
10 Ne Neon
11 Na Natrium
12 Mg Magnesium
13 Al Aluminium
14 Si Kisel
15 P Fosfor
16 S Svavel
17 Cl Klor
18 Ar Argon
19 K Kalium
20 Ca Kalcium
21 Sc Skandium
22 Ti Titan
23 V Vanadin
24 Cr Krom
25 Mn Mangan
26 Fe Järn
27 Co Kobolt
28 Ni Nickel
29 Cu Koppar
30 Zn Zink
31 Ga Gallium
32 Ge Germanium
33 As Arsenik
34 Se Selen
35 Br Brom
36 Kr Krypton
37 Rb Rubidium
38 Sr Strontium
39 Y Yttrium
40 Zr Zirkonium
41 Nb Niob
42 Mo Molybden
43 Tc Teknetium
44 Ru Rutenium
45 Rh Rodium
46 Pd Palladium
47 Ag Silver
48 Cd Kadmium
49 In Indium
50 Sn Tenn
51 Sb Antimon
52 Te Tellur
53 I Jod
54 Xe Xenon
55 Cs Cesium
56 Ba Barium
57 La Lantan
58 Ce Cerium
59 Pr Praseodym
60 Nd Neodym
61 Pm Prometium
62 Sm Samarium
63 Eu Europium
64 Gd Gadolinium
65 Tb Terbium
66 Dy Dysprosium
67 Ho Holmium
68 Er Erbium
69 Tm Tulium
70 Yb Ytterbium
71 Lu Lutetium
72 Hf Hafnium
73 Ta Tantal
74 W Volfram
75 Re Rhenium
76 Os Osmium
77 Ir Iridium
78 Pt Platina
79 Au Guld
80 Hg Kvicksilver
81 Tl Tallium
82 Pb Bly
83 Bi Vismut
84 Po Polonium
85 At Astat
86 Rn Radon
87 Fr Francium
88 Ra Radium
89 Ac Aktinium
90 Th Torium
91 Pa Protaktinium
92 U Uran
93 Np Neptunium
94 Pu Plutonium
95 Am Americium
96 Cm Curium
97 Bk Berkelium
98 Cf Californium
99 Es Einsteinium
100 Fm Fermium
101 Md Mendelevium
102 No Nobelium
103 Lr Lawrencium
104 Rf Rutherfordium
105 Db Dubnium
106 Sg Seaborgium
107 Bh Bohrium
108 Hs Hassium
109 Mt Meitnerium
110 Ds Darmstadtium
111 Rg Röntgenium
112 Cn Copernicium
113 Nh Nihonium
114 Fl Flerovium
115 Mc Moskovium
116 Lv Livermorium
117 Ts Tenness
118 Og Oganesson

IUPAC godkände formellt namnen och tecknen Nh, Mc, Ts och Og för grundämnena 113, 115, 117 och 118 i november 2016. IUPAC:s besked om namngivningen är användbart när ett gammalt arbetsblad fortfarande visar tillfälliga tecken med tre bokstäver.

Atomnummer är inte atommassa

En ruta i periodiska systemet kan innehålla flera tal, men de besvarar olika frågor.

  • Atomnumret identifierar grundämnet och är lika med antalet protoner. Natrium har alltid atomnummer 11.
  • Det kemiska tecknet är förkortningen med en eller två bokstäver. Versaler och gemener ingår i beteckningen: natrium skrivs Na, inte NA eller na.
  • Atommassa och atomvikt är inte atomnummer. I skolans tabeller kan båda begreppen förekomma vid det större decimaltalet, men de är inte helt utbytbara. Följ tabellens exakta benämning, precision och konvention.
  • Masstalet är det sammanlagda antalet protoner och neutroner i en nuklid.

Ett heltal inom hakparenteser vid ett radioaktivt grundämne är i vissa tabeller vanligen ett masstal, inte ytterligare ett atomnummer eller en standardatomvikt.

Därför innehåller översikten ovan bara namn, kemiskt tecken och atomnummer. De tre uppgifterna ger ett tydligt svar på det du söker. NIST:s versionshistorik för periodiska systemet visar också varför en kortlek med exakta atomvikter behöver källa och datum: referensuppgifterna kan ändras. Om din kurs examinerar atomvikter ska du använda exakt den storhet, tabellutgåva och avrundningsregel som anges.

Lär dig periodiska systemet utantill: börja med din kurs

En tabell med 118 rader kan få dig att tro att kursen kräver mer än den gör: ”Jag måste väl lära mig allt det här utantill.” Ofta behöver du kunna betydligt mindre. Kontrollera kursplanen, lärarens instruktioner, tillåtna referensblad och aktuella uppgifter innan du gör en kortlek.

Om uppgifterna kräver att du… Det här behöver du kunna ur minnet Håll utanför den här kortleken
identifierar vanliga grundämnen i formler kemiskt tecken → namn fullständig formelskrivning och nomenklaturuppgifter
skriver kemiska tecken utifrån grundämnesnamn namn → kemiskt tecken med rätt versaler och gemener laddningar och nedsänkta siffror i föreningar
kan de första 20 grundämnena den efterfrågade riktningen för grundämne 1–20 de övriga 98 tills de ingår i kursen
återskapar periodiska systemet utvalda grundämnens identitet samt hållpunkter för grupper och perioder upprepad övning med en tom tabell
jämför periodiska trender ett litet urval regler för trendriktningar och namngivna undantag förklaringar och nya jämförelser
skriver elektronkonfigurationer de konfigurationer och undantag kursen kräver arbetet med att fylla orbitaler för att härleda dem
minns alla 118 grundämnens identitet de riktningar som examineras för namn, kemiska tecken och atomnummer massor, trender och konfigurationer om de inte krävs separat

Lärare kan undanröja mycket oklarhet genom att ange vilken riktning som examineras. ”Kunna grundämnena” kan betyda att läsa ett tecken, skriva ett tecken, fylla i en tom tabell eller komma ihåg atomnummer. De uppgifterna ger helt olika antal kort.

Gör kort utifrån misstaget, inte hela rutan

Co är kobolt. CO är en formel som innehåller de separata tecknen C och O. En liten bokstav ändrar vad beteckningen betyder. Ett användbart kort riktar in sig på just det misstaget:

Framsida: Vilket grundämne har det kemiska tecknet Co?
Baksida: Kobolt.

Framsida: Vilka två kemiska tecken ingår i CO?
Baksida: C för kol och O för syre.

Den andra frågan tränar läsning av formler; den är inte ännu ett kort om kobolt. Andra tecken som liknar varandra är S och Si, N och Ni, C och Ca samt P och Pb. Den andra bokstaven i ett kemiskt tecken ska vara liten.

Vissa tecken är svåra av ett annat skäl: det engelska namnet ger inga självklara ledtrådar till bokstäverna. Listan nedan utgår från just engelska namn, till exempel sodium, potassium och tungsten. På svenska är några kopplingar tydligare, som natrium–Na och kalium–K. Om grundämnena ingår i din kurs och du märker att du blandar ihop dem, kan det vara bra att göra kort för dem tidigt:

Grundämne Kemiskt tecken Atomnummer
Natrium Na 11
Kalium K 19
Järn Fe 26
Koppar Cu 29
Silver Ag 47
Tenn Sn 50
Antimon Sb 51
Volfram W 74
Guld Au 79
Kvicksilver Hg 80
Bly Pb 82

Gör inte kort för alla elva bara för att de står här. Prova först att fylla i en tom tabell eller göra ett test på kemiska tecken. Behåll sedan dem du svarar fel på.

En uppgift per kort gör det lättare att bedöma svaret

”Berätta allt om natrium” ser effektivt ut eftersom det ryms på ett kort. Vid repetition blir det svårare: du kanske mindes Na och 11 men placerade ämnet i fel period. Ett delvis rätt svar är svårt att bedöma ärligt.

Dela i stället upp de fakta som examineras:

Framsida: Skriv det kemiska tecknet för natrium. Använd rätt versaler och gemener.
Baksida: Na.

Framsida: Vilket grundämne har det kemiska tecknet Na?
Baksida: Natrium.

Framsida: Vilket grundämne har atomnummer 11?
Baksida: Natrium.

Det här är tre riktningar, inte tre obligatoriska kort. Börja med den riktning du behöver i dina uppgifter. Lägg till den omvända först när du behöver kunna svara åt det hållet eller när övningen visar en lucka. Om varje uppgift automatiskt får ett omvänt kort kan 118 grundämnen bli hundratals repetitioner utan att förbättra den färdighet som examineras.

Fler exempel på hur du utformar kort finns i Så gör du bättre flashcards (på engelska).

En praktisk plan för de grundämnen du behöver kunna

Börja med att ta reda på vad du kan, även om det bara är genom ett självtest på fem minuter.

  1. Skriv ned exakt vad du behöver kunna. ”Grundämne 1–20, namn ↔ kemiskt tecken” går att arbeta med. ”Lära sig periodiska systemet” är för vagt.
  2. Gör ett kort förtest utan anteckningar. Använd en tom tabell, ett test från läraren eller en aktuell kemiuppgift. Markera varje exakt fel.
  3. Gör ett kort för varje riktning du inte kan. Skapa inte kort för atomnummer, grupp, massa och trender om du inte behöver kunna dem.
  4. Lär dig en avgränsad del. Ett kursavsnitt, en grundämnesfamilj eller grundämne 1–20 ger ett tydligt mål. Om alla 118 krävs kan du dela upp dem i små atomnummerintervall i stället för att lägga in allt första dagen.
  5. Blanda sådant du förväxlar när du kan delarna var för sig. Öva på Co, C och O under samma pass. Blanda närliggande atomnummer som du ofta kastar om. Nibomo skapar inte de här jämförelserna automatiskt, så välj själv kortlekarnas ordning eller taggar.
  6. Återskapa strukturen utanför kortleken. Fyll i en tom tabell och säg hållpunkterna för grupper eller perioder högt. Enskilda kort lär dig inte på egen hand var ämnena ligger.
  7. Återgå till kemin. Läs formler, förklara en trend, skriv en elektronkonfiguration och lös nya problem. Varje återkommande fel kan bli ett litet kort som hjälper dig rätta till det.

Håll den dagliga kön rimlig när du utökar urvalet. Hur många nya flashcards per dag? (på engelska) beskriver hur mängden repetitioner som väntar, snarare än ambitionen, kan styra hur många nya kort du lägger till.

Färdiga kortlekar för tre olika behov

Om du faktiskt behöver kunna identifiera alla 118 grundämnen innehåller den installerbara kortleken Periodic Table Flashcards: All 118 Names, Symbols & Atomic Numbers 354 kort. Den tränar tre tydliga riktningar för varje grundämne: namn → kemiskt tecken, kemiskt tecken → namn och atomnummer → grundämnets fullständiga identitet. Atomvikter, placeringar i tabellen, trender och elektronkonfigurationer ingår inte. Kortleken tränar därmed identifiering av grundämnen utan att försöka ersätta en kemikurs. Katalogens gränssnitt är på svenska; kortlekarnas innehåll översätts inte av språkvalet.

Två separata kortlekar täcker andra områden:

SI-prefix är en annan närliggande källa till fel med stora och små bokstäver: M och m betyder inte samma sak. Men de hör inte till periodiska systemet. Håll dem åtskilda med hjälp av guiden till flashcards för SI-prefix (på engelska), så att all kemisk notation inte hamnar i en enda stor blandad kortlek.

Vad flashcards för periodiska systemet inte kan lära dig

Flashcards är bra för att hålla en exakt koppling tillgänglig i minnet: Fe → järn, 26 → järn eller ”natrium” → Na. De fungerar betydligt sämre som enda övning för uppgifter där flera kunskaper behöver samverka.

Fortsätt öva på detta utanför kortleken:

  • återskapa placeringarna i ett tomt periodiskt system
  • läsa tabellens teckenförklaring och använda den utgåva du får i undervisningen
  • förklara varför en trend uppstår och hantera de undantag som tas upp i kursen
  • skriva och tolka formler och reaktionsformler
  • härleda elektronkonfigurationer i stället för att bara känna igen färdiga svar
  • lösa beräkningar och nya problem i flera steg
  • genomföra laborationer med den handledning och de säkerhetsrutiner som krävs

Guiden till flashcards för avancerad kemi (på engelska) utvecklar den här uppdelningen mellan att återkalla avgränsade fakta och att öva på hela problem.

Hur Nibomo passar in

Nibomo stöder vanliga kort med fram- och baksida, kortlekar, taggar och schemalagda repetitioner med FSRS och omdömena Again, Hard, Good och Easy. Du kan installera kortleken med 118 grundämnen eller göra en mindre som passar din kurs.

AI-chatt och bifogade filer kan hjälpa dig att ta fram kortförslag utifrån en tabell från undervisningen eller en lista över fel. Kontrollera varje namn, kemiskt tecken, atomnummer, storhetsbeteckning och avrundningsregel mot den källa din kurs använder innan du sparar. Appen har ingen särskild kemigranskning och blandar inte automatiskt ämnesområden åt dig. Kom igång-guiden (på engelska) beskriver hur du skapar kort och börjar repetera dem som är schemalagda.

Vanliga frågor om periodiska systemet

Hur många grundämnen finns i periodiska systemet 2026?

Det finns 118 kända grundämnen. Väte är nummer 1 och oganesson är nummer 118. De aktuella tabellerna från ACS, NIST och IUPAC slutar alla vid grundämne 118.

Vilket är det 118:e grundämnet?

Oganesson, med det kemiska tecknet Og, är grundämne 118. IUPAC godkände det nuvarande namnet och tecknet i november 2016, samtidigt som nihonium (Nh), moskovium (Mc) och tenness (Ts).

Bör elever lära sig alla 118 grundämnen utantill?

Bara om kursen eller provet kräver alla 118. Många behöver ett mindre urval, till exempel grundämne 1–20, vanliga ämnen i formler, utvalda familjer eller det aktuella kursavsnittet. Kontrollera också riktningen: att känna igen Na och att skriva det utifrån ”natrium” är olika färdigheter.

Är atomnummer samma sak som atommassa?

Nej. Atomnumret är antalet protoner och identifierar grundämnet. Masstalet räknar protoner och neutroner i en nuklid. Atommassa och atomvikt beskriver andra storheter som har med massa att göra. Använd exakt det begrepp och den referens som din kurs anger.

Hur lär man sig grundämnenas namn och kemiska tecken snabbast?

Avgränsa det minsta urval du behöver kunna, testa dig utan anteckningar och gör kort bara för de riktningar du inte kan. Kontrollera sedan vad du minns med en tom tabell och riktiga kemiuppgifter.

Använd tabellen och stäng den sedan

Använd tabellen med 118 rader när du behöver en tillförlitlig översikt. När du vill träna minnet döljer du den, testar exakt det kursen förväntar sig och gör små kort utifrån felen. Återgå sedan till den tomma tabellen, formeln, trendförklaringen eller beräkningen, där kunskapen ska fungera i praktiken.

Läs härnäst